Ökad rörlighet ger bättre forskning
Att byta arbetsmiljö då och då är stimulerande. Impulser och intryck som en forskare kan få i en annan miljö kan säkert göra forskningen både roligare och intressantare. Möjligheterna att se problem och behov som finns i andra miljöer kan förmodligen också leda till större utbyte och nytta av forskningen.
Det här håller de flesta med om, men bristen på mobilitet är ändå ett problem som ofta diskuteras i forskningssammanhang. Och trots diskussionerna är det relativt ovanligt med insatser som stimulerar rörlighet.
En styrka inom amerikansk forskning jämfört med svensk forskning är att forskare oavsett om de befinner sig inom universitets- eller företagsvärlden åtminstone ett par gånger under sin karriär byter arbetsmiljö genom att byta arbetsgivare. De flesta universitet har som regel att inte tillåta att en person som disputerat inom det egna universitetet också gör sin vetenskapliga karriär inom detta. En forskare lämnar i och med disputationen sitt universitet för en annan arbetsgivare, företag eller annat universitet.
I Sverige är det tvärtemot inte alls ovanligt att en forskare efter en postdoc-period utomlands återvänder till det universitet hon eller han disputerat vid för att om möjligt så småningom etablera en egen forskargrupp, i bästa fall som professor. Detta kan fungera mycket bra, men generellt är möjligheterna att vidareutvecklas större om personen hamnar i en ny miljö bland andra forskare, andra idéer, kompetenser och arbetssätt.
Personrörligheten mellan olika sektorer i samhället är även den mycket viktig. Den är nödvändig för att sprida kunskap och teknik och för att sprida förståelse för olika sektorers verksamheter. Detta gäller bland annat rörlighet mellan akademi och näringsliv, vilken oftast är mycket begränsad, åtminstone vad gäller mera etablerade forskare. Det finns säkert flera förklaringar till detta förhållande, men anställningsförhållandena och synen på vad som är meriterande inom näringsliv respektive akademi är sannolikt hämmande faktorer. Dessutom finns i Sverige mycket lite ekonomiska medel som kan användas för ”sabbaticals” i jämförelse med situationen i USA.
SSF utannonserar därför för fjärde gången programmet Strategisk mobilitet med ansökningsdatum 1 september 2010, se www.stratresearch.se. Programmet avser personer som har en ambition att inhämta och/eller bidra med tillämpbar kunskap och kompetens i en annan sektor för att sedan återvända till den sektor de är anställda inom. Både forskare från högskolan som vill genomföra en gästforskarvistelse inom näringslivet och näringslivsforskare (eller motsvarande) som vill arbeta en period inom högskolan kan inom programmets ram söka medel för att täcka sin lön under 4 -12 månaders heltid. Utbytestjänstgöringen får delas upp i perioder och man får även arbeta deltid.
I de tidigare omgångarna av programmen har ett 40-tal forskare getts möjlighet att bidra med och bredda sin kompetens genom utbytestjänstgöring. Programmet kommer att utvärderas under 2012, men åtskilliga av de forskare som avslutat sin utbytestjänstgöring har uttryckt stor tillfredställelse med denna. Om Du har funderat på en ”sabbatical” inom en annan samhällssektor, ta chansen nu!
Lars Rask, vd för Stiftelsen för Strategisk Forskning