När Fredrik Höök och hans kollegor fick frågan om man kunde köpa tekniken förstod de att de hade gjort en innovation som de kunde ta patent på.
De kallade den för Kabelhärvan. Det var den första prototypen av ett instrument som kan mäta förändringar på ytan av material. Under tre års tid hade Fredrik Höök forskat tillsammans med kollegan Michael Rodahl. De var doktorander på Chalmers, arbetet var spännande och sorglöst och som en tävling mellan dem.
- Vi var extremt naiva. Vi tänkte inte ens på att vi behövde publicera forskningen för att få ut vår doktorsexamen. På tre år hade vi inte publicerat någonting. Så skulle aldrig mina doktorander få hålla på idag, säger Fredrik Höök.
Idag används Kabelhärvan och dess efterföljare av forskare över hela världen. När Fredrik Höök var på en resa i Japan i ett annat ärende stötte han till exempel på den av en slump på ett laboratorium. Han pekade på maskinen och berättade att han varit med och uppfunnit den. Japanen som arbetade med tekniken blev så till sig att han bad om Fredrik Hööks autograf.
- Det är klart att det var ett roligt ögonblick. Jag minns ju hur jag satt och lödde ihop delarna som finns i den.
Kabelhärvan i dagens tappning.
Lead-users
Det företag som de startade för innovationen fick namnet Q-Sense och Fredrik Höök blev företagets vetenskapliga representant. De vetenskapliga frågorna var i själva verket en oerhört viktig del av affärsprocessen. Strategin för att nå ut på marknaden var nämligen att rikta in sig på så kallade lead-users; de bästa forskarna vid de bästa laboratorierna i världen. Lead-users fick snabbt tillgång till det nya instrumentet till mycket förmånliga priser och dessutom med vetenskaplig support, i form av Fredrik Höök med stöd från professor Bengt Kasemo. När de prestigefyllda laboratorierna började använda den nya tekniken skulle resten av världen följa efter. Det var en affärstaktik som också visade sig vara klart strategisk för Fredrik Höök som forskare.
- Jag fick en raketstart i forskarkarriären. Jag blev de kända forskarnas bollplank och kontaktperson och jag blev internationellt känd inom fältet oförskämt tidigt.
Inga stora slantar
Karriärmässigt var det alltså ett mycket smart drag att starta Q-Sense. Men särskilt ekonomiskt lönsamt har det inte varit. I alla fall inte för Fredrik Höök. De var fyra som startade bolaget och när forskarna tog in riskkapital innebar det omedelbart en utspädning av ägarandelarna. Dessutom tog det en tid innan Q-Sense blev framgångsrikt. Vid ett tillfälle var företaget nära att gå i konkurs och blev då uppköpt till en låg värdering. Men Fredrik Höök är inte alls ledsen över det. Tvärtom.
- Uppköpet var räddningen för vår innovation. Då började Q-Sense att drivas på ett sådant sätt att det kunde bli en succé.
Sedan tänker han efter en liten stund.
- Det är klart, nu skulle jag väl inte ha tackat nej till någon miljon. Jag ser förstås lite krassare på det nu när jag är äldre och har andra utgifter än jag hade när jag var yngre. Men man håller inte på med innovationer för den privata ekonomins skull, det är inte alls det som är incitamentet.
En passion
Nej, det verkar handla om något helt annat. Något större och viktigare, något som han har svårt att sätta fingret på.
- Vi är passionerade människor. Vi har ett behov att förverkliga något inom oss som är svårbeskrivligt.
Han talar om att ta sitt ansvar som forskare och se till att den forskning som samhället satsat på kan användas, att den kan bidra till att bygga upp företag och ge arbetstillfällen i Sverige. Idag ägs Q-Sense av koncernen Biolin Scientific och är en riktig framgångssaga på marknaden.
- Många av mina medarbetare har börjat arbeta på Biolin. Jag tycker att det är helt fantastiskt att jag har medverkat till att en sådan aktör existerar.
Själv samarbetar han också med Biolin och ställer upp som expert och föreläsare. I gengäld får han hela tiden tillgång till den allra senaste utrustningen och kan som forskare bli först med nya publikationer på området.
Marknadens storlek
Det andra företaget som Fredrik Höök har startat heter Layerlab. Där var tanken att sälja en uppsättning kemikalier som kan användas för att studera membranproteiner. Forskarna hoppades hitta en nisch för detta inom läkemedelsindustrin. Men än så länge har de riktigt stora framgångarna låtit vänta på sig. Dels beror det på att Fredrik Höök under en period flyttade till Lund och företaget förlorade sin akademiska koppling. Dels har det säkert med innovationen i sig att göra.
- Vi löser ett problem, men frågan är hur stort det problemet är, hur stor marknaden är.
Han och hans kollegor har därför tänkt om och nu, genom en sammanslagning med företaget Midorion, kombineras innovationen med en ny metod för att studera membranprotein.
Långsamt men rätt
I ett tredje innovationsprojekt är Fredrik Höök mån om att ställa de rätta frågorna och adressera de relevanta problemen redan från början. Målet är att ta fram en teknik som kan användas i sjukhusmiljö för att diagnostisera vinterkräksjuka.
- Tidigare har vi gjort en uppfinning och sedan börjat fundera på vem som ska använda den. Då måste man göra förändringar i efterhand. Nu arbetar vi direkt med de experter som ska använda produkten. Det går mycket långsammare, men blir förhoppningsvis rätt direkt.
Både Q-Sense och Layerlab har byggts upp i samarbete med Chalmers egen entreprenörskola. Det är en magisterutbildning med syftet att skapa entreprenörer av ingenjörer. För Q-Sense innebar det bland annat att företaget fick tillgång till några studenter som arbetade med marknadsundersökningar, affärsprocesser och med att söka riskkapital.
- Vi blev en jättetight grupp och hade väldigt roligt. Det var bra för oss som inte hade någon erfarenhet av affärer. Men idag, med mer erfarenhet, är jag inte säker på att jag skulle använda entreprenörskolan i ett nytt projekt.
Istället tänker han sig att han skulle ta in riskkapital direkt så att han på ett tidigt stadium kan göra företaget attraktivt för mer erfarna personer.
- Hur bra idé man än har står det alltid och faller med vilka man engagerar. De som kommer från entreprenörskolan är nykläckta, det blir en första erfarenhet för dem.
Entreprenörskolan är inte heller gratis att anlita. Den tar en ganska stor del av företaget för sina tjänster.
Okänd mark
När Fredrik Höök talar om Q-Sense verkar det vara något som tillhör ungdomens glada upptåg. Men efter ett längre samtal visar det sig att det inte är riktigt så enkelt. Och det är definitivt ingen slump att det blev en innovation av forskningen. Fredrik Höök har alltid varit intresserad av forskning som kan komma till nytta. På samma gång som han är genuint intresserad av grundforskning. Nu bygger han upp sin forskargrupp på Chalmers så att den innehåller alla delar från grund- till industrirelaterad forskning. Det är en väl genomtänkt strategi för att nå längst fram i forskningstäten inom
sitt område.
- Om man ska hålla en hög internationell nivå på forskningen måste man vara 10-15 personer i en grupp. Och för att ha en stor verksamhet behöver vi finansiering från alla tänkbara källor, från universitetsanslag till industrifinansiering.
Trygg forskare
Det faller sig naturligt att han funderar mycket över relationen forskning och entreprenörskap.
- Det är så stor risk att starta ett företag. Då vet man att man inte publicerar mer än hälften av vad man skulle ha gjort annars. Men man vet inte att företagandet leder någonstans. Som forskare är man däremot relativt trygg, man har sin anställning och man vet dessutom hur man gör, hur man ska publicera och så vidare. Att vara entreprenör är alltid mer okänd mark.
Nu ägnar han sig hundra procent åt forskningen och allt som har med affärer och entreprenörsarbete att göra får ske på annan tid. Ändå verkar han inte tveka över att starta nya företag. Och när han gör det vet han nu mycket bättre hur det ska gå till.
- Jag har lärt mig att se förbi problemen och det som förr tog en vecka tar nu två timmar att göra. Men jag har ändå inte tid att utveckla ett företag. Jag kommer att finnas där som katalysator och guide. Men det blir mina medarbetares projekt, de får utveckla det själva.
Text och foto: Karin Nordin