Behov av medicin-etisk forskning
Medicin
Jan Wahlström
2011-09-01 07:48
Medicinsk etik definieras som ett flervetenskapligt forsknings- och undervisningsämne. Syftet med den medicinsk-etiska forskningen är att från olika utgångspunkter (teoretiskt, empiriskt och historiskt) studera olika former av medicinska beslut. Beslut som tas i forskning och vård och som berör både enskilda individer och har betydelse för den framtida samhällsutvecklingen.
Introduktionen av nya metoder i hälso- och sjukvården kan väcka en rad svåra etiska frågor. Vilka övergripande etiska värden hotas av den nya tekniken? Hur ska beslutsprocesserna och riskvärderingar hanteras för dessa tidigare oprövade metoder.?
Ett exempel på ett viktigt område för framtida medicin-etisk forskning är nanotekniken. Det råder nog inte något tvivel om att den nano-medicinska och nano-tekniska forskningen både på kort och lång sikt radikalt kommer att förändra vården. Vi kommer att få en rad nya diagnostiska instrument och behandlingsmetoder. Men vi kommer också att få tillgång till metoder som gör det möjligt att förbättra våra fysiska och kognitiva förmågor. Inom detta område finns en spännande frågor som direkt har att göra med beslut, kunskapsosäkerhet och riskhantering. Vilka risker finns det med de nya teknikerna? Det är känt att till exempel kolnanotuber kan påverka våra lungor på ett icke önskvärt sätt. Det är känt att vissa nanopartiklar kan ta sig igenom blod-hjärnbarriären. Men vilka är riskerna? Hur stora är de? Vilken kunskap har vi? Vilken kunskap kan vi få och vilken är omöjlig att få? Hur fattar vi förnuftiga och etiskt försvarbara beslut när vi har kunskapsinstabilitet. Hur hanterar vi de kortsiktiga och långsiktiga riskerna på ett etiskt försvarbart sätt? Det finns i sammanhanget även andra viktiga frågor. Om vi kan förbättra människan så kommer vårt normalitetsbegrepp att ställas i fokus. Var går gränsen mellan hälsa och sjukdom? Det är en sak att bota en sjukdom, en helt annan att förbättra någon som redan är ”frisk”.
Den typ av besluts- och etikfrågor vi ser inom detta område har sina motsvarigheter inom minst tre andra viktiga och aktuella forskningsfält: den genetiska forskningen (inkluderande de nya och spännande etiska frågor som nya epigenetiska forskningsrön ställer oss inför), stamcellsforskningen och den nya forskningen (framförallt avbildningstekniker) om neurologiska sjukdomar.
Ett av problemen med finansieringen av forskning i medicinsk etik är att projekten oftast inte har någon naturlig hemvist. Filosofi och etik räknas av hävd till humaniora och bidrar med de grundläggande teorierna och metoderna. Även metoder från samhällsvetenskaperna används. Tillämpningarna däremot är i första hand medicinska, men också naturvetenskapliga och tekniska. Det har därför varit svårt att veta var projekten hör hemma. Betydelsen av etisk forskning har fastslagits internationellt genom att de stora genomforskningprojekten avsatt
4 % av anslagen till forskning om etiska och social konsekvenser (ELSA).
Finansiellt stöd för forskning inom ELSA-området har i Sverige getts i form av punktinsatser utan långsiktig målsättning. Konsekvenserna av detta har blivit att för få medicinska etiker och bioetiker utbildas för att de forsknings- och utbildningsbehov som finns och kommer att finnas skall kunna tillgodoses.
Inom de områden som nämns (nano och stamceller) ovan pågår idag en viktig internationell bioetisk och medicin-etisk forskning. Sverige är ledande vad det gäller den tekniska utvecklingen men halkar kraftigt efter vad det gäller den etiska forskningen, inte på grund av bristande kompetens men väl på grund av svag finansiering.
Forskningsområdena kräver både grundforskning och tillämpad forskning. Problemen är av en sådan art att man inte endast kan tillämpa redan kända metoder och teorier, både metod och teoriutveckling krävs. I konceptet ingår emellertid även att föra ut de teoretiska modellerna i den praktiska verkligenheten vilket utgör en särskilt viktig utmaning.
Den forskning som finns om riskhantering och riskperception visar att om man inte på ett tidigt stadium uppmärksammar risker och för ett brett och öppet samtal om grundläggande värdefrågor kan hela teknikområden råka ut för stigmatisering (GMO-debatten är ett belysande exempel). Allmänheten förlorar tillit till forskare och företag som använder de nya teknikerna.. Vad som krävs är forskning som från olika utgångspunkter beforskar de grundläggande och tillämpade etiska frågorna.
Nils-Eric Sahlin Jan Wahlström
Inga kommentarer inlagda.
Fasen är stängd, inte möjligt att kommentera.