Biologiska produktionssystem
Naturvetenskap
Anders Nilsson
2011-08-30 11:31, reviderat 2011-08-30 11:35
Samhället står inför oerhörda utmaningar på alla områden som hänger samman med biologisk produktion och vårt utnyttjande av naturgivna resurser – mat, energi, klimat, förnybara material, vatten mm. Betydelsen av dessa områden för vårt framtida samhälle har belysts och utvecklats i många olika sammanhang under senare år, såväl i politiska fora som i forskarsamhället. Nationellt och i EU är förväntningarna högt ställda på den roll som en kunskapsbaserad bioekonomi kan spela.
Enligt sin stadga ska SSF ”stödja naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning. Stiftelsen ska främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft”. SSF har tidigare beslutat att inte finansiera forskning inom delområden för vilka staten inrättat särskilda forskningsfinansierande myndigheter eller forskningsstiftelser med särskilt ansvar för sådana områden, bl a lantbruks- och skogsvetenskap-lig forskning (undantag för bioteknik och veterinärmedicin), tillämpad byggforskning och forskning om samhällsbyggnad, tillämpad miljöforskning och ekologisk forskning. Det finns nu flera anledningar för SSF att se över om dessa avgränsningar bör gälla fortsatt eller modifieras mot bakgrund av forskarsamhällets och näringslivets utveckling samt de utmaningar som samhället har att möta .
Det finns idag spännande gränssnitt mellan lantbruks- och skogsvetenskaplig forskning resp bioteknik och materialforskning i fråga om forskning för utveckling av förnybara råvaror som kan utnyttjas utanför traditionella marknader för lantbruks- och skogsprodukter. Forskning som syftar till uthålligt höjd produktivitet i biologiska system har därvid stor betydelse, inte bara bioteknisk forskning per se.
De möjligheter som nya gränsdragningar skulle kunna innebära illustreras av SSFs utveckling av samverkan med Vinnova i finansiering av forskning i gränssnittet mellan behovsmotiverad grundforskning på det tekniska området genom VR resp. Vinnovas traditionellt starka inriktning på stöd till FoU i samverkan mellan industri och akademi. Här har SSFs satsningar uppenbart vägletts av en insikt om behovet av förstärkta forskningsmiljöer som kombinerar dessa olika perspektiv.
Under de senaste 10 åren har Formas i ökad utsträckning efterliknat VR i hur forskningsrådet fördelar och prioriterar sina insatser. Universitet vid sidan av SLU har utvecklat sin forskning med anknytning till biologisk produktion i insikt om den framtida betydelse denna kan få. Motiv som kan ha funnits för att särbehandla det område som Formas ansvarar för har härigenom minskat och i praktiken upphört. För SSF borde därför den enda legitima avgränsningen i stället vara att undvika dubbleringar av satsningar som Mistra och KK-stiftelsen svarar för. Innebörden av detta är att det är behoven och motiven som bör vara styrande för vilka områden som SSF ska satsa på, inte någon administrativ avgränsning av vissa forsknings- och teknikområden.
Vi menar därför att SSF bör lägga till ett femte prioriterat område till sin strategi
- Biologiska produktionssystem
Alnarp, Ultuna och Umeå den 30 augusti 2011
Anders Nilsson, Carolyn Glynn, Erik Sundström, Staffan Wiktelius och Boel Åström
Forskningssekreterare vid Sveriges lantbruksuniversitet
Inga kommentarer inlagda.
Fasen är stängd, inte möjligt att kommentera.