Effektivare mjukvaruutveckling
Teknik
Niklas Rudemo
2011-09-01 19:44, reviderat 2011-09-01 19:45
Sverige är ledande inom branscher som telekom, fordonsteknik och effektiv IT-användning inom tjänstesektorn, som alla kräver en mjukvaruutveckling i världsklass för att behålla sin konkurrenskraft. Som exempel sysslar 80 procent av Ericssons utvecklingsingenjörer med programvaruutveckling och även om siffran inte är lika hög för företag inom exempelvis fordonsindustrin ökar mjukvarans andel av förädlingsvärdet, inte minst eftersom alla företag har tillgång till samma globala underleverantörer. Mjukvaran blir det viktigaste sättet att differentiera sig. En liknande utveckling finns inom tjänstesektorn. Att lansera en framgångsrik konsumentinriktad tjänst idag kräver ett effektivt IT-stöd.
Teknikutvecklingen gör att mängden programvara i ett givet system växer exponentiellt, i samma storleksordning som den komplexitetsökning som Moores lag ger, d.v.s. en fördubbling var 18:e månad. Produktivitetsökningen när det gäller att ta fram mjukvara håller inte tillnärmelsevis jämna steg med denna utveckling. Samtidigt sker en allt större del av prestandaökningen i datorsystem idag i form av ökad parallellitet istället för att varje enskild dator blir snabbare. De metoder och processer som används för utveckling av mjukvara idag är dåligt anpassade för denna nya verklighet. Resultatet av detta blir att allt fler produkter antingen får sämre funktioner/prestanda än de skulle kunna ha, blir försenade, behöver återkallas eller blir otillförlitliga i drift.
Dessa utmaningar är branschöverskridande. Problemet med dagens forskningsfinansiering är att den till stor del är branschspecifik. Det gör att forskning om mjukvaruutveckling fragmenteras och på ett onaturligt sätt måste knytas till ett problem hos en viss bransch. Ett av få bra exempel på forskningsprogram som delvis täcker de områden vi avser är det nu stängda ”Programvaruintensiva System”. Detta program hade tillräckligt stora bidrag för att kunna stödja projekt av meningsfull storlek och en längd vad gäller finansieringen som gjorde det möjligt att skapa långsiktighet i forskningsprojekten. Ett upplägg som liknar detta program vore därför önskvärt. Dock tycker vi att inriktningen behöver breddas. Det bör täcka områden som:
• Mjukvaruarkitektur
• Seamless information flow
• Komponentbaserad mjukvara
• Återanvändning och produktlinjer
• System av system
• Säkerhetskritisk programvara
• Kvalitetssäkring
• Process och ledning
• Verktygsstöd för storskalig programutveckling
För att säkerställa att forskningen är relevant bör den bedrivas i nära samarbete mellan industrin, högskolor och institut. Man kan överväga krav på matchande finansiering, dels för att säkerställa att forskningen är relevant, dels för att öka volymen.
Bakom detta förslag står Swedsoft, som representerar flera av Sveriges största programvaruintensiva företag, inklusive ABB, Ericsson, Volvo och Saab, samt de ledande universiteten och högskolorna i Sverige.
Inga kommentarer inlagda.
Fasen är stängd, inte möjligt att kommentera.