Innovationskontor Väst: Nyttiggörande stärker forskningen!
Former för ansökan Beredning Bidragsgivande Övrigt
Lena Holmberg
2011-08-30 10:49, reviderat 2011-08-30 13:13
***Lena Holmberg, Bo Norrman och Jesper Vasell från Innovationskontor Väst***
I flera sammanhang och nu senast i VINNOVA:s rapport "Sammanfattning – Effektanalys av starka forsknings- & innovationssystem" konstateras att styrka inom forskning går hand i hand med styrka inom nyttiggörande och innovation. Genom att arbeta strategisk och långsiktig med nyttiggörande exempelvis genom en tätare interaktion med intressenter är det möjligt att få högre relevans i frågeställningar, få tillgång till bättre miljöer att genomföra empiriska studier och experiment, skapa en skarpare analys, bättre formuleringar av slutsatser samt nå ut till de aktörer som behöver ta vid för att forskningsresultaten genom innovation ska skapa nytta. Detta leder i sin tur till en attraktion av goda medarbetare, bra samarbetspartners och mer finansiering.
Som innovationsrådgivare är därför vårt huvudbudskap till forskare: nyttiggörande stärker forskningen! (se bild A) Samma argument gäller även för forskningsfinansiärer. Är man intresserad av att skapa för Sverige strategisk forskning så är det av yttersta vikt att säkerställa att nyttiggörande är ett centralt tema i kommunikationen med forskare och genomsyrar hur arbetet är strukturerat. Kommersialisering i termer av licensiering och skapande av nya företag är bara några exempel på former för nyttiggörande. Andra sätt är att undervisa, ge råd, medverka i kommittéer, debattera i media, samverka med intressenter, skapa tillgång till gemensam infrastruktur, nätverka, ge upphov till nya standarder och mycket annat. (se bild B)
Precis som att så gott som alla forskare är angelägna om att deras forskning kommer till nytta, så har i stort sett alla forskningsfinansiärer samma attityd. Om man däremot ställer sig frågan om vilken roll och ansvar man vill ta för innovationsprocessen, det vill säga den process genom vilken ett forskningsresultat nyttiggörs, så genererar den många gånger mer svävande och varierande svar, både av forskare och finansiärer.
Forskningsfinansiärernas agerande, bland annat genom vilka krav de har på rapportering och uppföljning, styr i mycket stor utsträckning på vilket sätt och i vilken omfattning som forskarna ägnar sig åt nyttiggörande. Genom att få forskningsmedel fördelas av lärosätena själva, har lärosätesledningar mycket liten påverkan även om man skulle vilja skapa ett större fokus på nyttiggörande. För många av de aktörer som bland andra staten har inrättat för att arbeta med att underlätta nyttiggörande som exempelvis Innovationsbron och Innovationskontoren har därför forskningsfinansiärernas agerande en stor påverkanspotential.
Vi upplever att många forskningsfinansiärer i Sverige och internationellt står inför liknande utmaningar som Stiftelsen för Strategisk Forskning vad gäller nyttiggörande. Därför uppmuntrar vi till att skapa kontinuerligt lärande kring nyttiggörande på olika nivåer i verksamheten bland annat genom benchmarking mellan olika insatser/program/forskningsområden men också mellan olika forskningsfinansiärer (även internationellt) och andra i innovationssystemet.
Inga kommentarer inlagda.
Fasen är stängd, inte möjligt att kommentera.