Långsiktig satsning på generisk materialforskning
Medicin Teknik Naturvetenskap
Lars Samuelson
2011-09-02 18:08
Avancerad grundläggande materialforskning kan ge Sverige tillgång till unik teknik, excellens i forskning, starka patent samt stödja industriell utveckling. Strategisk forskning handlar om excellent forskning inom områden som är relevanta för näringsliv och samhälle. Bland de mest lyckade exemplen finns de ca 10 materialvetenskapliga konsortieprogram som startades gemensamt av NFR och STU för drygt 20 år sedan, och som från 1995 drevs vidare i SSFs regi. Ett flertal av dessa har varit mycket framgångsrika, såväl akademiskt som i industrisamverkan.
För vår forskning i Lund (inom Nanometerkonsortiet) handlade det från början primärt om grundläggande materialforskning, där vi främst studerade nanostrukturer som skapas genom självorganiserad syntes. Efter ca fem år av SSF-stöd gjordes viktiga genombrott inom vad som blev ett mycket hett forskningsområde, och vi blev ett av de ledande laboratorierna i världen för materialsyntes, avancerad karakterisering och förståelse av nanotrådar (ultra-tunna enkristallina halvledare med diametrar mellan 10-100 nm och längder typiskt 1-10 µm). Från början var intresset begränsat till materialvetenskap, men mycket snart gav de nya materialen nya möjligheter inom fundamental låg-dimensionell transportfysik. En icke förutsedd inriktning utvecklade sig också kring användning av nanotrådar för neurovetenskap, vilket bidrog till stora forskningsprogram finansierade från KAW samt ett Linnécentrum (2006). Den tvärvetenskapliga forskning kring nanotrådar resulterade i att vi år 2005 av VR utvaldes som en av Sveriges 10 starkaste forskningsmiljöer, 2006 som ett Linné-program i Nanoscience och 2010 som ett av de nya Strategiska Forskningsområdena (nmC@LU).
Olika tillämpade projekt startade, helt med sin bas i nanotrådstekniken. Vi blev t.ex. koordinatorer för ett stort EU-projekt (IP), ”NODE - Nanowire-based One-Dimensional Electronics”, med ledande europeisk industri och institut som partners. Vid samma tid, ca 2005, startades etableringen av en grupp företag vid Ideon i Lund, inom vilka man realiserar olika tillämpningar av nanotrådtekniken, där Qunano AB utvecklat nanoelektronik, Sol Voltaics AB solceller och Glo AB lysdioder. Sammanlagt har under senare år >500 MSEK investerats i dessa företag, vars patent- och teknologibas absolut kan tillskrivas SSFs långsiktiga finansiering av vår tvärvetenskapliga miljö för materialvetenskap. SSF skall ha stor ”credit” som skapade förutsättningarna för denna strategiska utveckling.
Under senare år har SSF främst finansierat betydligt mer snäva områden där man säkert som resultat kan få god uppfyllelse av uppsatta mål, men man skapar sannolikt inte helt nya forsknings- och tillämpningsfält. Jag menar att Sverige även framgent behöver skapa långsiktigt finansierade och fria forskningsmiljöer, gärna sådana där generisk forskning kring nya material och materialtekniker bedrivs. Här kan även, som i vårt fall, oförutsedda forskningsgenombrott ske och unik IP säkras, vilket i förlängningen kan komma svensk industri till nytta och även skapa nya industriella näringar. Om den svenska forskningsfinansieringen inte kommer att stödja sådan forskning så riskerar vi att, om kanske 10-15 år, inte längre vara representerade bland nationerna med mest innovativ och nyskapande tillämpad forskning och utveckling.
Lars Samuelson
Ledare för Nanometerkonsortiet vid Lunds universitet, nmC@LU
Inga kommentarer inlagda.
Fasen är stängd, inte möjligt att kommentera.