One Health
Medicin Naturvetenskap
Staffan Wiktelius
2011-08-29 12:55
Över hela världen riktas ökat fokus mot ämnesområdet ”One Health”, som syftar till förbättrad folkhälsa och djurhälsa. Konceptet baseras på det faktum att djur - både vilda och tama - och människor i stor utsträckning utsätts för samma sjukdomsframkallande mikroorganismer, inklusive antibiotikaresistenta sådana, och att dessa därför måste hanteras i ett brett perspektiv. För att möta de utmaningar det innebär att på ett effektivt sätt kartlägga, förebygga, behandla och bekämpa dessa zoonotiska smittor hos både djur och människor i ett föränderligt klimat krävs ett nära forskningssamarbete mellan främst veterinärer, läkare, ekologer och mikrobiologer. Det handlar både om nya sjukdomar som under senare år dykt upp hos människa men där smittämnet kan ha funnits i djurvärlden länge (emerging diseases), och om gamla, välkända sjukdomar som efter att ha haft begränsad betydelse under en tid åter blir aktuella ur folkhälsoperspektiv (reemerging diseases).
Nya kostvanor, förändrad befolkningsstruktur, ändrade resemönster, folkomflyttningar, nya djurhållningssystem som innebär förändringar i kontakterna mellan djur och människor samt klimatförändringar är exempel på faktorer som alla påverkar sannolikheten för smittspridning mellan djur och människor. De aktuella smittorna kan till exempel ha sin reservoar både hos vilda djur och hos våra husdjur, och då både hos lantbrukets djur och hos olika sällskapsdjur. Här är veterinärmedicinen som vetenskap central, med ingående kunskaper om hur djur påverkas av olika smittämnen och hur dessa i sin tur påverkar folkhälsan direkt (smitta via kontakt med djur), via vektorer (t.ex. myggor eller fästingar) eller indirekt (t.ex. livsmedelsburen smitta i animaliska livsmedel eller kontaminerade vegetabilier).
Området kretsar sålunda kring veterinärmedicinsk infektionsbiologi i alla dess former, och någar av de viktigaste delarna i ”One Health” är gastrointestinala patogener (E. coli inkl EHEC, Campylobacter, Salmonella m,fl.), influensavirus (t.ex. fågelinfluensa, ”nya influensan/svininfluensan”), vektorburna sjukdomar (t.ex. sorkfeber, denguefeber, dvärgbandmask) och antimikrobiell resistens (främst antibiotikaresistens där spridningstakten idag är oroväckande hög i många delar av världen, men även resistens mot antivirala preparat och mot olika antiparasitära substanser). Mer kunskap behövs om olika organismers förekomst i olika djurpopulationer, potentiella smittvägar, lämpliga behandlings- och bekämpningsåtgärder när smitta upptäcks och inte minst olika strategier för att förebygga denna typ av sjukdomar hos både människor och djur. Även behovet av utveckling inom diagnostikområdet bör betonas, eftersom korrekt diagnos i flertalet fall är en förutsättning för att relevanta åtgärder och rätt behandling ska kunna sättas in, för både djur och människor.
Forskningssamarbete mellan den ovan nämnda veterinära kompetensen och forskare med gedigen kunskap om effekter och trender på populationsnivå, både vad gäller djur (ekologer) och människor (läkare, hälsoekonomer, samhällsvetare) är nödvändig för att dessa hot ska kunna hanteras i ett globalt perspektiv. Sådana tvärvetenskapliga initiativ finns redan idag, inte minst i samarbete mellan Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Universitet, Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt och Linnéuniversitetet, som även har anknytning till flera andra universitet och högskolor i Sverige och andra länder, i form av nätverket IEE (Infection Ecology and Epidemiology, se www.infee.se). Svenska forskare på området har mycket gott anseende internationellt, men en avsevärd nyrekrytering torde behövas för att möte dessa extremt komplexa och angelägna frågeställningar i framtiden.
Det breda forskningsområdet ”One Health” med betoning på infektionsbiologi lyfts fram av många forskare som ett av de viktigaste områdena för att säkra djur- och folkhälsan i framtiden. Detta interdisciplinära arbete behöver vidareutvecklas och intensifieras framgent för att säkerställa god hälsa och livsmedelsförsörjning i ett internationellt perspektiv.
Kerstin Svennersten Sjaunja, Dekan, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU.
Inga kommentarer inlagda.
Fasen är stängd, inte möjligt att kommentera.