Position Sverige – Krafttag krävs inom forskning och innovation inom geodataområdet
Teknik Naturvetenskap
2011-09-02 17:31
Geodata omfattar alla data med en geografisk anknytning. Geodata produceras och används inom ämnesområdena fjärranalys och fotogrammetri, geodesi, geografiska informationssystem och kartografi. Det är viktigt inom samhällsplanering, flera industrisektorer och nödvändigt navigeringsunderlag inom sjöfarten, telekom- och fordonsindustrin. Geodata används inom ämnesområden med anknytning till miljöområdet, trafik och transport, energisystem och urbana komplexa system. Sammanfattningsvis kallas de ämnesområden som förknippas med geodata för geodataområdet. Idag behövs krafttag för att tillvarata den potential som geodata och dess analysinstrument erbjuder och vidareutveckla dessa områden. Integrering med fler discipliner i en omfattande informationsinfrastruktur och med webbens utveckling är viktig och anknyter till begreppet GeoIT, där även applikationsutveckling är en central del. Den för Sverige viktiga skogsindustrin är betjänt av potentialen inom laserskanningsområdet. Här finns möjligheter att utveckla effektiva planerings-, övervaknings- och analysverktyg inom skogsbruket, men också inom samhällsplanerings- och miljöområdet, liksom vid modellering inom stora infrastrukturprojekt och drift och underhåll. Utvecklingen av geodetiska referenssystem och positionsbestämning med hög noggrannhet är viktiga pusselbitar som kortsiktigt har betydelse för forskning kring jordbävningar, tsunamis och väderprognoser och långsiktigt bidrar till forskning kring plattektonik, havsnivåförändringar och klimat. Forskning krävs för att optimera hanteringen av geodata som rör vår havsmiljö. Kunskapsbehovet kring vår havsmiljö ökar och de av regeringen tillsatta utredningarna, nu senast ”Kunskap på djupet – kunskapsunderlag för havsplanering SOU 2011:56, pekar på de luckor som finns. Vad gäller uppbyggnaden av en infrastruktur för geodata, som i dagsläget gör det möjligt för offentliga aktörer att komma åt befintliga geodata, krävs innovationssatsningar för att infrastrukturen ska bli kraftfull och lättillgänglig. En fullt funktionell och tillgänglig infrastruktur kommer i framtiden att utgöra en motor både inom forskning och näringslivsutveckling. Prioriterade forskningsfrågor direkt kopplade till infrastrukturen för geodata rör webbkartografi, hantering av dataformat och strukturer, inklusive 3D-modellering och generaliseringsmetoder och utveckling av webbaserade tjänster. Utveckling av nedladdnings- och beräkningstjänster utgör en viktig pusselbit i den semantiska webben. Sveriges forsknings- och innovationsförmåga inom geodataområdet riskerar att halka efter i internationell jämförelse, men förutsättningar finns för att genom riktade satsningar väsentligt lyfta området. Detta bör ske genom att stärka de forsknings- och innovationsmiljöer som idag finns inom spridda forskargrupper och öka samverkan mellan dessa. En starkare koppling till användare, offentlig sektor och näringsliv behövs. Betydligt fler unga forskare inom området är nödvändigt för att bygga upp långsiktiga forskarkompetenser. ”Nya” ämnesområden behöver knytas till geodataområdet, såsom data- och systemvetenskap, inklusive människa-datainteraktion och medieteknik. Utveckling inom visualisering är också viktig för geodataområdet, här kallat geovisualisering, då det är intimt sammankopplat med kartografi och bildanalys. Idag hamnar forskningsfrågor inom geodataområdet inom breda utlysningar eller platsar i bästa fall inom IKT-området, i sig ett stort område. Företrädare för geodataområdet, inom forskning, utbildning, offentlig sektor och näringsliv sorterar ofta sig själva inom samhällsbyggnadsområdet. Detta har inte avspeglats i Formas utlysningar, där ingen riktad satsning förekommit. Mycket få projekt inom geodataområdet beviljas medel inom årliga utlysningen. Geodataområdet har alltför länge varit utsatt för att hamna mellan stolarna hos forskningsråden - troligen en följd av dess tvärdisciplinära karaktär. Just detta faktum utgör ett ypperligt tillfälle för SSF och forskningsråden att samfinansiera ett program. Detta förslag stöds av Geodatarådet (utsett av regeringen - SMHI, Naturvårdsverket, SGU, Trafikverket, Sjöfartsverket, SCB, Stockholms stad, SKL mfl), Skogsstyrelsen, Sweco, WSP, Bergvik skog AB, ESRI, Carmenta, ULI, FPX, Chalmers (Inst för arkitektur och Inst för Sjöfart och marin teknik), GIS-centrum Lunds universitet, Avd för skoglig fjärranalys SLU, Avd för industriell utveckling, IT och samhällsbyggnad Högskolan Gävle, avd för geodesi och geomatik KTH
Inga kommentarer inlagda.
Fasen är stängd, inte möjligt att kommentera.